Klart är dock att det blir dyrare för alla bilister. Vinnare blir staten som ökar intäkterna med mellan 600 miljoner till över 2 miljarder kronor per år. Allt beroende på vem som räknar. I korthet blir det bilens miljöpåverkan som avgör hur hög skatten blir. Ett bonus-malussystem (piska och morot) införs och bilar med noll koldioxidutsläpp (renodlade elbilar och vätgasbilar) får en bonus på 45 000 kr som betalas ut efter 6 månader. Den summan sänks i takt med högre utsläpp så att bilar som släpper ut maximalt 60 gr koldioxid per kilometer får 7 500 kr. I spannet 60 – 95 gram blir det varken bonus eller högre skatt och varje gram över 95 (nuvarande gräns är 111 gr) upp till 140 gr/km bestraffas med 77 kr/gram, höjt från tidigare 22 kr/gram. För bilar som släpper ut mer kostar det ytterligare 100 kr per överskjutande gram över 140.

Dubbelt negativt för tjänstebilen

Den högre skatten gäller i tre år från registreringsdatum på bilar registrerade efter 1 juli 2018. Därefter gäller 22 kr/gr som tidigare. Till det ovanstående kommer också en grundavgift om 360 kr per år. Dieselbilar får även ett miljötillägg på 250 kr/år utöver ovanstående 360 kr samt bränsletillägg på 12,88 kr per gram utsläpp. Förvirrande och svårt? Ja, många tycker det.

Dubbelt negativt

För tjänstebilsföraren kan förändringen bli än mer negativ. Den nya fordonsskatten läggs till förmånsvärdet samtidigt som trängselavgiften lyfts ur och beskattas åtskilt. Räkna därför med att elbilar och laddhybrider blir betydligt populärare för tjänstebilisten. Särskilt där det finns trängselavgift. Räkna också med extra arbete och administration för företagen som även kommer att behöva se över hela sin bilpolicy.

Mer salt i såren på bilisterna kommer också genom att beräkningsgrunden, den så kallade körcykeln, för hur koldioxidutsläppen mäts, ändras 2018 och blir betydligt tuffare.

Mer salt i såren på bilisterna kommer också genom att beräkningsgrunden, den så kallade körcykeln, för hur koldioxidutsläppen mäts, ändras 2018 och blir betydligt tuffare. Försiktiga skattningar säger att koldioxidutsläppet räknas upp med 10 procent eller mer jämfört med tidigare beräkningar som tillverkarna idag anger som koldioxidvärde för respektive bil. Dessa extra gram koldioxid läggs på toppen av nuvarande utsläppssiffra och beskattas enligt ovan.

Kritiker hävdar att förslaget är överfinansierat och det finns negativa effekter. Ett är att äldre bilar blir mer intressanta att äga. Äldre fordon som är miljömässigt sämre och inte har den säkerhet nyare bilar har. Förslaget slår också hårt mot bilindustrin där nybilsförsäljningen drabbas. Man anser inte heller att bonusen på 45 000 kr för de renaste bilarna är tillräckligt hög. För bilägarna kommer de nya reglerna slå på ekonomin och kritik riktas också mot att oklara förändringar, som till delar fortfarande inte är fastlagda, skapar osäkerhet för alla på marknaden.

Förespråkarna pekar på att nya regler skapar incitament för alla att investera i ny och renare teknik. Större förmåner för helt ren teknik gör att fler ser fördelarna även ur ett ekonomiskt perspektiv trots att de renare bilarna fortfarande är betydligt dyrare jämfört dagens bensin- och dieselbilar.

Många obesvarade frågor

Sammanfattningsvis konstateras att det finns många obesvarade frågor kring de nya skattereglerna. Inte minst från tjänstebilsförarna som vill veta hur förändringarna kommer påverka deras ekonomi. Räkna dock med att skatten höjs kraftigt på våra vanligaste tjänstebilar och att de motorstarkare alternativen med höga utsläpp får höjningar som kan uppgå till flera hundra procent. Många företag avvaktar just nu med sina bilköp i väntan på att spelreglerna ska bli klargjorda. Vi väntar också på att riksdagen tar ett definitivt beslut i frågan. Något som kan dröja ända fram till december för regler som börjar gälla 1 januari.