På forskningscentret Integrated Transport Research Lab, ITRL, på KTH är de mitt inne i ett stort antal forskningsprojekt som från olika perspektiv tittar på systemeffekter av möjliga förändringar av transportsystemet. I forskningen integrerar de olika perspektiv och vetenskaper för att nå en mer holistisk syn på framtidens ”fordon på väg”.

Vår uppgift är att ta fram underlag som visar på olika framtida vägval.

– Vår uppgift är att ta fram underlag som visar på olika framtida vägval och kombinationer av tekniker/ lösningar. Underlagen är vår input i politiken och näringslivet och ett bidrag till välgrundade beslut om policies och i vilken riktning samhället ska utvecklas, berättar Anders Forsberg, koordinator och projektledare på ITRL.

ITRL har startats av KTH, Scania och Ericsson och deras huvudmål är att till 2021 presentera förslag för hur utsläppen av koldioxid inom transportsektorn kan sänkas med minst 50 procent, och att det 2021 finns fungerande metoder för hur det kan åstadkommas.

 

Att storstäder förtätas får konsekvenser

 

Ju mer storstäder förtätas desto större blir konkurrensen om befintlig markyta, och frågan är om den bäst används till bostäder, arbetsplatser eller fordon.

– Om vi inte ska drabbas av en trafikinfarkt i storstäder framöver, med eller utan självgående bilar, behöver vi börja planera transporter bättre och fylla varje fordon mer. Det håller inte att varje fordon på vägarna bara tar 1,2 passagerare som idag.

Många tror att när bilåkandet övergår till att vara en tjänst med självgående bilar man beställer i en app, istället för att alla äger och kör sin egen bil, så kommer antalet bilar på vägarna att minska rejält.

Även ungdomar utan körkort kan ju använda tjänsten.

– Men, i de scenarier vi jobbar med så ser det istället ut som det kommer bli fler bilar ute på vägarna, då en sådan resa blir så enkel och bekväm att fler kommer utnyttja dem. Även ungdomar utan körkort kan ju använda tjänsten för att exempelvis åka hem från träningen, förklarar Anders Forsberg.

 

kth - mobility bilar
Foto: Martin Prieto Beaulieu
 

Behov av delning av transportdata

 

Dessutom ställs allt större krav på snabba leveranser vid exempelvis köp över internet och vi kommer snart kunna köpa mat från Coop och Ica och få hemleverans inom en timme. Det medför att fler transportbilar kommer åka runt halvfulla eller nästan tomma, vilket också leder till fler fordon på vägarna.

Vi borde dela transportdata med varandra i större utsträckning, och samordna våra transporter.

– En sak som kan motverka det vore om transport- och logistikföretag börjar dela transportdata med varandra i större utsträckning, och samordna sina transporter. På det sättet kan mer välpackade godstransporter åstadkommas och antalet fordon på vägarna minskar.

Framöver kan han även se att man kanske samordnar mixade transporter, t ex genom självgående minibussar som kör både person- och gods i samma fordon.

 

Fyra framtidsscenarier

 

För att förstå hur samhället kan komma att förändras när självgående bilar blir en vanlig syn ute på våra vägar, så har forskarna på ITRL har tagit fram fyra olika potentiella framtidsscenarier för autonoma fordon.

De fyra scenarierna är helt kortfattat:

  • ”Same, same but all the difference” – ett mer grönt och individualistiskt samhälle där fokus inte är delningsekonomi utan vi reser fortfarande med egen bil, men det blir lättare att göra rätt, att leva hållbart.
  • ”Sharing is the new black” – här råder delningsekonomi fullt ut och myndigheterna är drivande. Vi har en proaktiv stadsplanering och delade lösningar. Man får göra som man vill, men inom en given ram.
  • ”Follow the path” – business as usual så att säga. Allt sker fortfarande i olika stuprör, trafikkontoret skottar snö, sjukvården håller på med sjukvård men lägger sig inte I hur vi transporterar oss dit etc. Tekniken fortsätter dock att utvecklas.
  • ”What you need is what you get” – Framtiden och utvecklingen för och av självkörande bilar drivs av industrin, och delningsekonomin är en viktig pusselbit. De företag och organisationer som lyckas ta data som genereras av oss och omsätta till attraktiva tjänster vinner.

Forskarna ser även ett flertal möjliga typer av självgående bilar, som småbilar för bara ett fåtal passagerare och minibussar för upp till tio personer.

– Och om vi önskar oss färre fordon på vägarna framöver så lär välfyllda minibussar, eller poddar som de kallas, vara att föredra för flertalet transporter, konstaterar Anders Forsberg.

 

Den sanna tjänstebilen är självkörande

 

När han reflekterar över vilken påverkan en framtid med självkörande bilar kan få för exempelvis tjänstebilssektorn kommer han snabbt fram till att begreppet ”tjänstebil” då verkligen kan få sin rätta mening.

– I en självkörande tjänstebil kan vi ägna all tid åt att arbeta under bilfärden, ett scenario som måste vara intressant även för arbetsgivaren. Idag försöker många både jobba och köra bil samtidigt, med ibland katastrofala följder.